Klockan sex tyckte William att det var lämpligt att börja spela på sin speldosa och sjunga med, hans föräldrar höll inte riktigt med;)

Halv nio hade han redan oredat hela huset och fick hamna i säng för att sova en stund till. (Han tycker inte heller det är OK att vakna så tidigt, egentligen)

Lunch intaget vid elva och sedan var det dags att åka in till stan en snabbis men innan dess hann han med att utforska steron lite. AV - PÅ - AV - PÅ

Efter stan blev det öppna förskolan ett par timmar tillsammans med alla små bebisar, var bara babycafeét öppet idag. Men lika kul hade han för det och lekte sig trött, precis som det var tänkt.

Dags för middag i form av potatis, sås, köttfärsbiff och sallad. Det var tydligen gott för det slank ner om än lite aggressivt kanske;)

Med tanke på hans förfinade bordsskick så fick det bli lite städning efter middagen tillsammans med världens bästa hjälpreda!

Tror han har blivit lite skadad av mitt nitiska städande då han började gråta när vi dammsugat klart och hängde tillbaka den på sin plats;)

Halv åtta var det dags för sängen utan några som helst protester och kvällen börjar för hans föräldrar. Tomas spelar poker och jag fixar naglar, var det någon som viskade kvalitetstid?;)

/Lela

Igår var det dags, lilla bilen fullpackad (går förvisso inte in så mycket) och styrde kosan mot Wämöparken, LOPPIS. Det var kallt, kyligt, ömsom mycket folk ömsom inget folk alls och väldigt kul. Hade satt som mål att bli av med hälften, då skulle jag vara nöjd med dagen. Nu blev jag inte av med hälften, inte ens i närheten faktiskt men när jag kom hem och räknade ihop hur mycket pengar jag tjänat blev jag mer än nöjd. 1205 kronor!! På en fjärdedel av sakerna jag hade med mig, tänk vad det hade kunnat bli om jag lyckats sälja ytterligare en fjärdedel?!

Taggad på den tanken tänker jag kommer jag boka bord ytterligare en gång innan säsongen är slut fast denna gång i Ronneby. Är ju inget jobb heller eftersom allt redan ligger färdigpackat och prismärkt, bara att åka dit och packa upp. 

Nackdelen med att stå på loppis är att man inte själv kan gå omkring och kika bland stånden. Men med lite eftertanke kanske det är lika bra det så man inte kommer hem med mer än vad man åkte dit med;)

Riktig familjedag har vi haft idag, tipspromenad i Bastasjö. William gick faktiskt en bit av den själv, inte alltid åt samma håll som vi ville, inte alltid i samma takt som vi ville men han verkade trivas och ha kul.

Efter skogsturen blev det lunch/fika på MIO och en tur i butiken för att "fönstershoppa" lite. Sen var det redan eftermiddag, hemskt vad tiden springer iväg när man har mysigt och trevligt tillsammans. 

Efter så mycket kvalitetstid tillsammans hela familjen idag så har Tomas och jag nu fått nog av varandra, sitter i varsin ändre av soffan med varsin laptop i knät;) Myssöndag på hög nivå detta!

Nu ska jag lägga undan datorn och ge mig i kast med en ny manikyr, det är ju trots allt söndag=)

/Lela

Det här med en hostande William hemma är inte helt enkelt. Han har så mycket energi så det är galet, ska bara busas, leka och ställa till jäkelskap hela dagarna långa. Visar med andra ord inga som helst andra symptom än hosta, inte ens en rinnande näsa.

Igår lyckades jag med nöd och näppe undgå ett par större katastrofer, den allvarligaste var när han fick tag på kattens svans när hon satt i fönstret och drog stenhårt rätt ner. En skrikande katt i fönstret, en skrattande William på golvet och en Iiiii-ande mamma på språng efter för att rädda det som räddas kunde. Hann inte fram i tid, katten försökte komma undan genom att krypa/springa bakom blomkrukan och lampan vilket inte gick så bra.

Det hela slutar med att både katten, blomkrukan och lampan far ner på golvet. Där står en nu ickeskrattande William som var en hårsmån från att få blomkrukan i huvudet.

Nu gick allt väl, William klarade sig och så gjorde även blomkrukan, lampan och katten.

Han uppför sig inte direkt som en sjukling vilket börjar få mig att tro att han inte är speciellt sjuk. Det är fullt ös medvetslös från det att man går upp till dess att man kryper till sängs på kvällen.

Hur kul som helst att busa runt med honom men jag har inte den energin eller fantasin för den delen för att kunna underhålla honom hela dagarna hemma. Så just nu längtar jag tills dess att vi kan åka ett par timmar till öppna förskolan och musiklekis så han kan leka av sig riktigt ordentligt!

/Lela

William har förvandlats till ett rytande vilddjur typ lejon eller tiger, här hemma. Möjligtvis att det egentligen är mer likt en  spinnande tamkatt än ett rytande vilddjur. 

Hur som helst så har han hela dagen låtit som ett spinnande kattdjur som ibland intensifiseras till ett vilddjur.

Finns en liten vokalskillnad dock, en katt låter purrrr-purrrr medans William låter mer hRRRRRR-hRRRRRR. Med andra ord är Williams spinnande inte lika sövande och mysigt att lyssna på som en katt, hans spinnande gör mig mer nervös. 

Som ni kanske förstår så har hostan och halsen på honom bara blivit värre sedan igår. Fortfarande ganska pigg och busig, ingen feber, allt sitter i halsen på honom. Att han inte är samarbetsvillig med att ta sin medicin är inget som gör hans hals bättre. Det mesta åker ut lika fort som det kom in i munnen och bildar en sån där alldeles speciell klistrig/kletig medicinhinna på kroppen. Tips på smidiga sätt att få i en liten mycket bestämd människa sådant som de inte ticker om? Är öppen för förslag. 

Ser så där lagom mycket fram emot ett par dagar hemma ensamma tillsammans här nu... Huset har en tendens att bli för litet, tråkigt och instängt efter en tid. Att Tomas sen har en fullknöckad vecka framför sig är inget som gör det hela lättare, han kommer att komma hem efter att William somnat nästan varje dag. Fast ur den synvinkeln är det kanske mer synd om Tomas än om mig, vet att han längtar enormt efter pojken efter bara ett par timmar på jobbet.

/Lela

Idag tog vi beslutet som länge gått och gnagt ett stort hål i bakhuvudet på oss bägge, vi visste om att det var nödvändigt men det var inget vi ville ta tag i. 

Men idag var det dags, vi klippte till och gjorde faktiskt ett klipp;)

FÖRE:

EFTER:

En stor eloge till Tomas som lyckades med konststycket att klippa en vild 1-åring! 

/Lela

Efter en riktigt lång go´sovmorgon för hela familjen satt vi vid frukostbordet och funderade på vad dagen skulle ha att erbjuda. Tipspromenad kom vi efter lite tänkande och grubblande fram till. Dessutom bra för William att komma ut i friska luften då han vaknade lite krasslig med hosta idag. 

På med skogsvänliga kläder och sen iväg, skönt att komma ut lite samtidigt som man får gnugga "geniknälarna" lite. Nu visade det sig inte vi inte var några genier varken Tomas eller jag, behöver nog inte leta efter resultatet i tidningen denna gången heller;) Så går det när man prioriterar bort kvällsnyheterna framför någon galen sjukhusserie. 

Bilder från tipspromenaden:

   William var lagom entusiastisk men höll koll på våra

tipslappar.

   Det var roligare efteråt när man fick komma ur vagnen

för att leta kottar, ekollon och krama träd.

   Titta vad jag hittade! Är den inte fin?

Nu sover killen, Tomas är ute och klipper det alldeles för höga gräset och jag ska försöka rensa upp datorn lite, bringa lite ordning bland alla bilder.

/Lela

Varför säger man att man plockar undan middagen, (i mitt fall lunchen) när det man egentligen gör är att städar bort den?

/Lela

På FairyNailsbloggen sprang jag över en tävling där man fritt skulle tolka Frankrike på sina naglar och tävla om ett stort franskt manikyrset. Fick genast en idé om vad jag skulle göra, William sov så jag slängde mig över mina lådor med lack och började rota. Lagom tills jag plockat fram de färgerna jag ville ha, tagit bort min water marble så slog det mig... Men vänta lite nu, vad är det för datum idag? Visst attan, det är ju den 6:e september vilket är väldigt opassande eftersom tävlingen avslutades igår:(

Hmmm, så kan det gå när man är föräldraledighet och inte nödvändigtvis måste hålla reda på vilken dag, månad eller vecka det är. 

Men det är ju synd att låta en bra idé gå till spillo så det var bara att försöka förverkliga min vision iallafall. Sak samma om jag kan vara med i tävlingen eller inte, får väl tävla med mig själv istället. 

Jag har tidigare aldrig lackat mina naglar under dagtid då William är uppe eller riskerat att vakna så varför jag gjorde det idag är fortfarande en gåta utan svar.

Precis som man hade kunnat förutspå så vaknade han lagom till 2:a lagret var på plats på ena handen, sen var cirkusen som brukar utspela sig här på hemmaplan igång;) Idag hade jag inte ritkigt den 98% uppsikten som jag brukar ha och självfallet hittade han en sovande Muffins under soffbordet. Kröp in och skulle (gissar jag) kela med henne, jag fattar vad som hände först när jag hör katten skrika efterföljt av en tjutande William. In under bordet, bända upp Williams hand som var fylld med tillräckligt mycket päls för att kunna sticka en mindre tröja och sen inspektera honom. Vad och var gjorde Muffins honom illa?

Rivmärken på hela underarmen började så smått framträda i blossande rött, här har det hunnit lägga sig lite igen. Men tjutandet gick snabbt över med lite mammakramar, napp och snutte. Muffins har efter 13 månader uppenbarligen fått nog av allt dragande och bestämt sig för att börja ge igen, hoppas att William kanske lärde sig nåt på detta. Är lite tveksam dock...

Effekten på mina naglar av denna händelse var inte riktigt vad jag hade tänkt mig i grundutförandet. Lite avskavt, gropigt och hackigt. Försökte rädda det som räddas kunde, orkade inte ta av allt och börja från början. Så det kanske var tur att tävlingen redan var avslutad;)

Resten av designen fick vänta tills kvällen då William var i tryggt förvar i sin säng. Resultatet av mina icke-tävlande Frankrike-naglar blev så här, inspiration tagen av den klassiska franska liljan.

Lackat med Revlon - Cherry crush och liljan är frihandsmålad med Depend Art Liner Gold 1061 toppat med ett lager Seche vite. 

Kombinationen av guld, sammetslent rosa-lila-röd och liljan blev väldigt mycket Frankrike i mina ögon. Nöjd med hur det blev även om liljan kunde varit lite mer exakt på sina ställen (måste ju alltid klaga på något, aldrig vara riktigt nöjd;)).  

Tror ni jag hade haft en chans om jag hade kunnat backa tiden med ca 24 timmar?

/Lela