Återbesök på leklandet idag=)

Trodde inte att vi skulle vara är så länge då killen bara sov 20 minuter på sin förmiddagslur som normalt sett brukar vara runt timmen. Han var ganska trött och lite smågrinig när vi åkte dit. 

Men väl på plats så var tröttheten som bortblåst. Började skratta så fort jag satte ner honom i "lekhagen" och kröp iväg för att kolla läget. Efter bara en liten stund så kom Selma och Cim, då blev det full rulle för den snorpan är aldrig lugn och still. Bara bus i ögonen på henne=)

Hela 3 timmar blev vi kvar där utan gnöl och gnäll, helt galet! Trodde jag verkligen inte men det bevisar bara att om de har tillräckligt kul så glömmer de bort att de är trötta.

Så söta var de när de satt i bollhavet och kramade och pussade varandra, gullungar=)

Efter vi packade ihop oss och hade satt oss i bilarna dröjde det inte många sekunder innan han slocknade. Inga problem att lyfta in honom till sin säng när vi kommit hem heller, får se hur länge han tänker sova nu bara;)

Nu väntar vi bara hem Tomas också sen får vi se vad resten av eftermiddagen har att bjuda på. 

/Lela

Idag var det tänkt att vi, hela familjen,skulle ha en mysig eftermiddag inne i stan. Gå runt lite i affärerna, kanske ta en fika tillsammans och bara vara och mysa. 

Tänk så fel man kan ha....

För fjärde gången i rad när hela familjen är iväg så bestämmer sig William för att protestera, och det högljutt!!

Han vägrar somna trots att han är så han inte vet vad som är upp och ner. Bilturen in till stan var han på väg att somna flera gånger men lyckades gång på gång lura John Blund. Väl inne i stan trodde jag att han hade slocknat där under sufletten, smyger ner huvudet för att kolla läget och möts av två stora stirrande ögon, två stora trötta stirrande ögon. 

Ett evigt dragande av vagnen, fram och tillbaka, utan att ge det resultatet vi önskade så tröttnar han på att vara så trött. Men somna verkar ju vara en urbota korkad idé så han tar till det andra knepet han kan, skrika för full hals. Konstant utan uppehåll (nej han tröttnar inte och somnar efter en stund, han kan hålla på i timmar) och det spelar ingen som helst roll vad man gör, det är bara hans säng som duger i detta stadie.

Inte mycket mer att göra än att packa in oss i bilarna och åka hem igen. Så mycket för vår mysa eftermiddag:(

Som sagt, fjärde gången i rad och samma scenario. Tråkigt när man hade förväntat sig något trevligt. 

Mest av allt tycker jag synd om honom som inte ser någon annan utväg på sin trötthet än att skrika och vara ledsen. Vill ju att han ska vara nöjd och ha det bra...

/Lela

Nu är besiktning nummer 2 också avklarat. 

William fick med beröm godkändt på sin 10-månaders kontroll. Han demonstrerade i princip allt han kan, klappa händer, pincettgrepp, krypa, ställa sig upp mot möbler, vända sig och mycket mycket mer. Han hann även med att leka marodör genom att riva ut/ner allt han kom åt;) Låt oss enas om att rummet inte riktigt såg ut likadant när vi lämnade det som när vi kom in;)

Dagens mått: 10690 gram tung

                         76 cm lång

Efter att det var klart åkte vi till öppna förskolan, vi hann precis innan sångstunden började. Nu är vi precis hemkommna igen och killen sussar gott efter att par timmar iväg. 

Jag ska sätta mig och kolla igenom korten som låg och väntade i brevlådan. Framkallat massa kort på William, sammanlagt 200 st, de mesta ska in i album men en del ska användas till scrapbooking. När jag nu får tiden att sätta mig med det;)

/Lela

Vi satt precis och pratade lite i soffan, kom på att vi är nöjda. Väldigt nöjda. Vad är vi så så nöjda över? Jo något så spännande som Williams nattningsrutiner;)

Tror att de flesta småbarnsföräldrar förstår vad vi menar. Det verkar som att det är en stor grej i de flesta familjer det där med nattning oavsett om det fungerar eller inte. 

För oss fungerar det väldigt bra nu och det är galet skönt. Han får mysa och kela lite i soffan, läggs i sin säng med vällingflaskan, när den är slut går någon av oss in, ger honom nappen och sjunger en liten stund säger godnatt och går ut. Nu mer är det sällan vi behöver gå in några fler gånger, han somnar av sig själv även om det tar en stund. Brukar tjoa, prata, banka i väggen, kasta nappar och gosedjur men är glad och nöjd. Efter 20-40 minuter sover han gott=)

Att han sen inte sover med huvdet på kudden är en annan sak. Ikväll tex ligger han på "fel" håll, med huvudet i fotänden uppepå täcken inborrad bland de gosedjuren som faktiskt fått vara kvar i sängen. Det är väl ändå bara ett dumt vuxenpåhitt det där med att man måste ha huvudet på kudden?;)

Nu när kvällarna fungerar som dem gör så kanske det är dags att börja med samma sak på dagarna, att han ska kunna somna själv även då. Det kommer inte gå i handvändning, för det gjorde det inte med nätterna till en början men nu vet vi ju att det fungerar så det är bara till att vara ihärdig. Se om jag säger samma sak om en vecka eller två;)

Suttit och kollat runt på nagelfix ikväll igen. Det fullkommligt bubblar i huvudet av alla ideér jag vill förverkliga nu. Svarta med färglada prickar i olika storlekar, lite mer stilrena bruna med svart dekor, limegröna tippar med silverglitter, hederlig fransk manikyr, mjuka "stripes" på tipparna, bakvänd fransk manikyr i färg... Ja förslagen är många och jag vill göra allihop men kan inte bestämma mig för i vilken ordning. Dessa bekymmer;)

Kan ni hjälpa mig och ta besluten åt mig?

/Lela

Blev så full i skratt idag när vi höll på att städa vardagsrummet idag, jag städade och William levde rövare kanske jag ska skriva.

Han började med att välta ut ytterligare en blommkruka, denna gång på soffbordet. Tomas har tydligen varit duktig och vattnat den lite väl frikostigt för det fullkommligt rann ut jordblandat vatten över HELA bordet. Jippie;) Han såg lika förvånad ut denna gången som förra.

Efter att det var uppstädat (orsaken till varför städandet började, och ja jag var tvungen att städa hela huset efter detta) smet han in i hörnet mellan sofforna och stoppade vissna blad i munnen samt tuggade lite på sin farfars bröllopskort.

Så här fortsatte det hela förmiddagen, galen och vild men på mycket gott humör så han fick hållas. 

Sen var det tydligen något mycket spännande att titta på i/genom fönstret för dit for han i ett huj. Jag började dammsuga och ser honom bara i ögonvrån när det är något som inte riktigt stämmer... Når han inte lite väl långt upp helt plötsligt?

Jo, jag hade så rätt så rätt, han nådde lite längre upp än vanligt för han hade orndat sig en pall. Krypit och hämtat en kartong till ett pussel som ligger under vintrinskåpet i väntat på att bli ihopsatt (väntat länge nu ca 2 år, till mitt försvar så är det svart/vitt och bara en massa hus!!), puttat med sig den till fönstret och därefter helt enkelt ställt sig uppe på lådan!

Då nådde han ju faktiskt lite mer och kunde utförska allt det där spännande i fönstret;)

Han är inte dum den lilla killen! Blir dock lite orolig... Om han redan kommer på sådana lösningar vid 10 månaders ålder, hur kommer detta att bli när han blir äldre? Den dagen den sorgen eller hur är det man säger?;)

/Lela

Helgen har varit underbar på alla sätt och vis, familjen är komplett=)

Lördagen tog vi det bara lungt, åkte iväg för att fika och handla. På den nivån var det hela dagen, lugnt och skönt. 

Söndagen åkte vi ner till loppisen i brunnsparken, jäklar vad skit folk försöker sälja!! Helt galet men jag älskar det! Älskar att gå omkring och förundras över allt skit, både på loppis och i secondhandbutiker.

Det finns guldkorn om man har tålamod att rota och leta, det hade inte jag men lite fyndade vi.

     Jeansen och skorna för en hundring, ganska bra tycker jag.  T-shirtarna med matematiska problem köpte Tomas till William i Japan. 

Tomas hade köpt lite mer än T-shirtarna i Japan, bland annat:

   Anpanman!

Det är en animerad  figur från 60-talet som är en väldigt populär bland japanskabarn. 

Just denna Anpanman pratar (på japanska) och hoppar när man trycker den på ena handen. Tomas och jag älskar den, William tycker den är intressant att studera på lite håll;)

Jag fick också presenter, en massa nagelfix att leka med. Det fanns tydligen hur mycket sånt som helst att välja på där. Jag hade inte förväntat mig någonting alls så jag är supernöjd=)

   Så här fin var min karl på sin affärsresa=)

Nu ska vi titta på en tjuvkik på 4:e pirates filmen sen blir det lite the och choklad. 

/Lela

Ja jag vet, ljuset är inte det bästa och man får dessutom vara lite skev för att se ordentligt. Men om man bortser från de så är det söta filmer=)

De visar iallafall hur duktig han har blivit på att gå med sin gåvagn, nu kryper han själv fram till den och klättrar upp och går iväg. Vi måste öva en del på att svänga bara för just nu går det bara precis rätt fram;)

Ska bli kul att få visa Tomas vad han har lärt sig imorgon när de träffas! Ikväll kommer han hem, min saknade karl som varit borta sedan i måndagskväll. Så snart blir man hel igen=)

Klart som attan att jag har saknat honom men jag tror det är värre för honom som åker iväg, jag har fullt upp hela dagarna ändå med att hålla efter vår lilla vilding, har inte tid känna efter så mycket. Han är ju själv på ett hotellrum i en främmande del av världen, ensamt. Men som sagt, ikväll kommer han hem och kan hålla om mig när vi går och lägger oss, längtar!

/Lela
 

Idag blev det som planerat ett besök på Brunnsparken i Ronneby. Hade hur bra väder som helst, varmt men inte soligt, utmärkt när man har lillkillen med sig=)

Vi gjorde inget speciellt alls utan bara njöt av det fina vädret, underbara naturen och en galen och glad William.

       Tittar nyfiket på änderna i dammen.   Än är det lite otäckt så snutte måste                                                                       följa med.  

Vem behöver en lekpark när mamma och Lovisa kan agera klätterställning?

       Brunnsparken är full med änder som inte är det minsta folkskygga.

Även om det inte syns på just denna bilden så var William väldigt nyfiken på änderna. Kom en ensam and när vi satt på gräset som hen genast skulle följa efter. Gick och kröp efter den stackars anden ett par minuter tills anden tröttnade på sin följeslagare och flydde fältet.

Hade han kunnat hade han nog velat fånga den och ha med den i vagnen hem;)

   Alla mot en, undrar just vad den stackars understa anden gjort för ont

i sitt liv?

Efter att William hade sovit 1½ timme medans Lovisa och jag fikade så fick

han rida på hästen innan vi åkte hem. Roligast var nog att slå den på

benet;)

Supermysig dag utan några som helst måsten eller krav, kommer att göras om igen inom en snar framtid. William tyckte det var kul att kunna krypa relativt fritt, plocka blommor och försöka smaka på allt han kom över. Men nästa gång blir det till att packa egen fikakorg för cafét som finns där var inte mycket att hurra för. 

Tack till Lovisa för det goda sällskapet och för lånet av bilderna ("min" kamera befinner sig fortfarande på vift på andra sidan jorden, beräknas komma hem imorgon).

/Lela