Igår fyllde Tomas 30 år, en stor dag att fira. Och det gjorde vi, firade stort med en rad överraskningar.

Började med första överraskningen redan på lördagen.

Efter lunchtid kom min mamma upp för att "hälsa på". Klockan 2 sa jag till Tomas att gå och packa sin väska för vi skulle iväg. Lätt förbryllad gjorde han som jag sa, om än lite irriterad över att jag inte talade om vad han skulle packa ner och hur länge vi skulle vara borta. 

Lämnade över vårdnaden om pojken (då var jag en smula nervös, första gången vi lämnade honom mer än ett par timmar), satte oss i bilen och körde iväg.

Hade velat sätta ögonbindel på honom men han blir åksjuk och var dessutom lite sliten från kvällen/natten innan så jag fick hoppa det. Istället tänkte jag att jag skulle lura honom lite.

Körde ut till Dragsö camping, parkerade bilen och sa att jag hade hyrt en husvagn över natten. Han svalde det med hull och hår och var på väg ut ur bilen när jag startade och började köra iväg igen. Körde tillbaka in mot stan och parkerade istället utanför Scandic hotell där vi skulle spendera natten i en svit med champange och fruktbricka.

Känns lite underligt att bo på hotell i sin egen stad men det var mycket mysigt. Väldigt fina rum och vacker utsikt över Borgmästarfjärden.

Efter att vi hade skålat i champange, ätit av frukten, passat på att sova en stund så gick vi upp på stan för att äta middag. Det serverades bara midsommarbuffé på hotellet och det var vi inte så sugna på, blev Harrys istället.

Ett par timmar senare och förmodligen ett par kilo tyngre rullade vi ner mot hotellet igen.

Dagen efter låg vi och drog oss en bra stund innan vi gick ner för att äta frukost i lugn och ro. Gick tillbaka upp på rummet och bara tog det lugnt ett tag till innan det var dags att checka ut.

Än var det inte riktigt dags att åka hem så jag gjorde vad jag kunde för att fördriva tiden inne i stan. Tog en glass på glassiären, en fika på Waynes och en runda ute på MIO. När klockan slog 2 var det dags att åka hem igen, abstinensen efter den lilla killen hemma började göra sig till känna ganska ordentligt.

Vid det här laget hade Tomas börjat ana någonting, varför kunde vi inte bara åka hem utan vi skulle prompt göra massa saker? När vi kom på vägen till huset och uppfarten var full av bilar började han titta lite väl konstigt på mig...

I trädgården väntade ett överraskningskalas med vänner och släkt.

Det blev en underbar eftermiddag i solen med mat, tårta, skratt och prat.

Tomas kom fram och viskade till mig efter en stund: det var precis något såndant här jag ville ha men jag trodde inte att det skulle gå att ordna. 

Det kändes som ett väldigt bra betyg på helgen=) Extra roligt var att hans familj från Varberg hade kommit ner för att fira honom. 

Tackar alla som var med och gjorde dagen till vad den blev, både de som "bara" var gäster och till de som var med och fixade mat, tårta, dekorationer och allt runt omkring. TACK=) Ni gjorde Tomas dag. 

Det blev inte så mycket bilder tagna under helgen av någon anledning men ska se till att lägga upp de få vi har lite senare. Just nu ligger de utspridda på andra datorer och mobiler, orkar inte samla ihop dem just för tillfället.

/Lela

Tomas är ute och fixar i trädgården, jag har plockat och donat här inne och killen sover. Kan inte göra mycket mer nu medans han sover så just nu sitter jag mest och väntar på att han ska vakna vilket borde ske vilken minut som helst. Strax lunchdags och hans mat- och sovklocka borde ringa;)

Midsommarafton var det visst idag ja. Det ska givetvis firas men jag vet inte var ännu... Vi är ivägbjudna till en vi inte känner (aldrig träffat) tillsammans med ett par vänner. Ska bli mycket spännande=) Men jag vet som sagt inte vart ännu för vi har inte fått någon adress, den kommer om en stund. 

Men kladdkakorna står i kylen och bara väntar så vi är redo! Snart iallafall, vill nog helst ta en dusch först och "piffa" till mig lite. 

William! Vakna nu så din mamma kan fortsätta med det hon hade tänkt.... Vakna!

/Lela

Nu är det officiellt, det är sommar! Den första laddningen med Margits marknadsnoguat är inhandlad, midsommar släng dig i väggen;) Eftersom det är Tossia snart så blev det inte så stort inköp, bara 2 kilo. Ska nog räcka i si så där 2 veckor. 

Som de allra flesta Karlskronabor med omnejd så har vi varit inne på Lövmarknaden idag. Premiär för oss med barnvagn, hade förväntat mig det värsta men det gick bra. Tror man kommer långt med en gnutta hänsyn och försiktighet. Så vitt jag vet körde vi inte över en endaste fot, jag var nära en äldre herres långt utstickande tår men bad honom snällt att välja: flytta de långa tårna eller få dem lite plattare än innan. Han valde att flytta dem. 

Insåg när vi gick där runt torget på kullersten som vagnens hjul fastnade i att lövmarknaden är viktigare för mig än själva midsommarafton. Det skulle alltså för min del vara värre att missa lövmarknaden än att sitta hemma på midsommarafton. Nu är det kanske en del som tittar snett på mig, lugnt, jag tar det. Bara vad jag känner. 

Bortsett från en mindre katastrof på 1344 så förlöpte dagen fint. William var duktig efter sitt lilla vansinnesutbrott och satt snällt i sin vagn och tittade på alla människor, efter en timme eller något så gav han upp och somnade. 

Det blev inte mycket inhandlat för våran del, 2 kilo noguat till mig och 3 remmar till Tomas. Sen fyndade jag på Ur & Penn, en svart Jet Set klocka med silverlänkar för 300:- och Tomas fyndade på Dressmans utförsäljning. William blev utan saker helt och hållet, inte ens en ballong fick han. Dåligt samvete? Nej, inte det minsta. Han somnade ju och sen är han lite för liten för att begära något. Men hans tur kommer, på Tossia kanske han är vaken och då blir det handlat även till honom;)

Just nu är jag själv vaken hemma, William sover gott och Tomas är iväg och spelar pingis. Tvättmaskinen dånar i bakgrunden och något halvkasst programm på TV. En alldels utmärkt kväll för att inviga sommaren, vräka noguat med andra ord. Döm mig inte, har ju längtat i nästan ett helt år!

Och den var inte ett dugg lik dagen innan dess, tack och lov. Istället var det full sysselsättning hela dagen som gällde. Förmiddagen på leklandet och eftermiddagen i trädgården. Tror knappt vi var inomhus mer än för att byta blöja och äta. 

Resultatet av att vara utomhus hela eftermiddagen blev att vi inte längre har något ogräs så långt ögat når på tomten, ljuvligt! William är väldigt villig att hjälpa till, rensa ogräs, sortera sten och jord. En vacker dag ska jag lära honom att se skillnad på ogräs och jordgubbsplantor, tror jag kommer få ut mer av hans hjälp då. 

Idag går startskottet för sommaren för idag är det lövmarknaden. Vi ska bege oss in lite senare idag hela familjen, får se vad William säger om att sakta åka omkring i vagnen och titta på hysteriskt mycket folk... Det kan slå åt bägge håll men jag hoppas på att han tycker det är lite roligt. Han måste ju få sin första marknadsballong och jag den första omgången Margits noguat;)

/Lela

Jisses vilken dag och än är inte eländet slut... Tror jag är/varit världens sämsta mamma till William idag (han har inte varit världens bästa son heller för den delen).

Igår när jag gick och la mig hade jag sådana ambitioner för dagen. Vi skulle vara ute i trädgården, busa, rensa ogräs, gunga och ha roligt ihop bara han och jag. Vaknade av en skrikande kille vid halv åtta idag och kände mig inte alls på topp. Tung i huvudet och ont i min handled. 

Fram till elva-tiden var det ganska lugnt, han lekte snällt på golvet och jag kunde ta igen mig lite grann men därefter var det kört. 

Min 10½ månaders bebis blev som förbytt! Helt plötsligt var han en trotsig 3-åring som inte kunde prata, bara gjort saker som han inte får, enbart med syfte att reta upp mig känns det som.

Dragit i sladdar, öppnat lådor, pillat ur kortet på digitalboxen, tuggat på fotoramar, slitit ner dukar och ljuslyktor från bordet, STAMPAT på katten, rotat i hennes mat, hällt ut hennes vatten.

Varje gång har jag varit där och sagt nej, hyttat med fingret och plockat bort honom (de första 2-3 timmarna i sansad ton), då har han skrikit som en galning och kastat sig raklång bakåt. Vissa gånger redan innan jag hunnit fram och sagt nej, hyttat med fingret och plockat bort honom. Han är uppenbarligen ruskigt medveten om att han inte får.

Pipit som värsta hundleksaken har han också gjort vilket gör mig nästan ännu mera koko än trotset. Ingenting har varit gott nog åt honom idag. Handlar väl mycket om att jag inte har varit en så inspirerande mamma åt honom så han har hittat på egna "bus" men det gör inte mig lugnare och roligare. 

Så mycket för den härliga dagen utomhus! Istället har vi suttit i varsitt hörn och tjurat, man kan ju tycka att jag som 28-åring borde vara mer mogen än så men inte idag. Idag tog tålamodet slut och energin, fantasin och glädjen som bortblåst. 

Imorgon är det en ny dag med nya tag. Vi ska ha så roligt imorn, busa, leka, skratta och vara glada hela långa dagen. Iallafall är min ambition det...

/Lela

  Varför ställer ni sakerna så jag inte når?!

   Skulle bara söva pojken, somnade visst själv oxå...

   Hör inte ett smack.

(när man inte hör blir man tydligen stum också för han yttrade inte ett ljud.)

   Redo för en dag i Kalmar, ska bara leka lite först.

/Lela

/Lela

Besöket på BVC gav mig inga glasklara besked mer än att det INTE ät vattkoppor och inte heller något som är smittsamt. De tyckte bägge sköterskorna som tittade på honom att det såg ut som någon form av bett. Den troligaste förklaringen är att katten dragit in något som bitit honom, loppor eller någon annan ohyra. Så det är alltså inte William vi ska behandla utan katten.

Nu visar inte katten några sympotom men får ta och finkamma henne ordentligt och se om jag kan hitta något i hennes päls. Sen köpa behandling på apoteket, vill inte göra det innan jag sett om hon faktiskt har någor i pälsen eller inte. 

Googlat runt på lopp-/ohyrebett och funnit att det är fler än jag som tagit det för vattkoppor. Men precis som mig börjat tveka och tvivla när det aldrig bildats några blåsor. Förstadiet till vattkoppor ser ju ut som någon form av bett. 

Symptomen är tydligen de samma d.v.s klåda som lägger sig med alosollösning eller kylbalsam. 

Känns så där att vi skulle ha ohyra här hemma, jag som städar flera gånger i veckan. Låter som att vi skulle bo i en sunkig barack av något slag, aldrig städa, tvätta eller duscha... Urk! Det är inte sant vill jag bara klargöra. Vi bor i ett hus som nästan alltid är välstädat, nästan alltid tomma tvättkorgar och duschar regelbundet. 

Lite märkligt tycker jag det är att inte Tomas och jag blivit angripna av vad det nu är som bitit pojken. Men å andra sidan så är det kanske inte så konstigt om det är just William som blivit drabbad. Han befinner sig ju i samma nivå som henne hela dagarna och kryper allt som oftast omkring i enbart blöja. Katten ligger aldrig och sover i hans säng när vi är hemma men vad hon gör när vi är iväg kan jag inte svara för. Får ta och tvätta alla hans sängkläder och gosedjur för att vara på den säkra sidan. 

Annars har det varit en riktigt härlig dag idag, jag har varit ute bland folk=)!! 

Efter besöket på BVC åkte jag in till stan för att äta lunch med mamma, syster som slutat 9:an och Magnus. 

Sen bestämde jag mig för att ta en vända på stan när jag ändå var inne och William var lugn. Kika lite i affärerna och bara njuta av att vara ute. Sprang på Frida och Elise inne på Hemtex så vi slog följe i jakten på en solhatt. Slutade med en fika/"matar-dags" på 1344. Tycker om när man bara springer på någon helt oplanerat och sen spenderar en stund ihop, trevligt. Så tack för sällskapet Frida och Elise=)

Tomas hade gått stadsvandring med jobbet på eftermiddagen och skulle äta på Stars n Stripes efteråt så jag knatade dit för att göra det lilla sällskapet på runt 20 personer sällskap en stund. William behövde snart äta och det kunde vi ju likväl göra där. När William var mätt och belåten tackade vi för oss och åkte hem och där är vi nu. Får se när min kära karl tröttnar på staden och kommer hem för att göra mig sällskap, sent eller mycket sent;)

/Lela