Efter en riktigt lång go´sovmorgon för hela familjen satt vi vid frukostbordet och funderade på vad dagen skulle ha att erbjuda. Tipspromenad kom vi efter lite tänkande och grubblande fram till. Dessutom bra för William att komma ut i friska luften då han vaknade lite krasslig med hosta idag. 

På med skogsvänliga kläder och sen iväg, skönt att komma ut lite samtidigt som man får gnugga "geniknälarna" lite. Nu visade det sig inte vi inte var några genier varken Tomas eller jag, behöver nog inte leta efter resultatet i tidningen denna gången heller;) Så går det när man prioriterar bort kvällsnyheterna framför någon galen sjukhusserie. 

Bilder från tipspromenaden:

   William var lagom entusiastisk men höll koll på våra

tipslappar.

   Det var roligare efteråt när man fick komma ur vagnen

för att leta kottar, ekollon och krama träd.

   Titta vad jag hittade! Är den inte fin?

Nu sover killen, Tomas är ute och klipper det alldeles för höga gräset och jag ska försöka rensa upp datorn lite, bringa lite ordning bland alla bilder.

/Lela

I lördags var det marknad i Lyckeby. En liten ganska tråkig marknad men den är ändå lite charmig på något vis. 

Egentligen vet jag inte om man ska kalla det för marknad, mer rättvist namn hade nog varit loppis för det är vad många av stånden består av. Lokala scoutföreningar, lokala fotbollslaget osv som säljer för att dryga ut medlemskassan. 

Lyckades dock fynda lite, dels i antikvariatet som hade gatuförsäljning och dels i ett av loppisstånden. 

4 stycken pocketböcker för 5:- styck. Lika mycket som jag älskar böcker lika mycket hatar jag egentligen pocket. De känns inte som en riktigt bok utan en billig fejkkopia. Som om de inte var på riktigt. Nej jag vill ha böcker med hårda pärmar som sen kan stå och se fina ut i den hemmabyggda bokhyllan. 

Ett redan halvanvändt nagellack, också för 5:-. Men jag kunde inte motstå färgen, kände ett enormt ha-begär när jag såg flaskan ligga där och trängas med med gamla röda läppstift, hårsnoddar utan elastik kvar och gamla udda öronhängen. Det var som om flaskan skrek på mig för att fånga min uppmärksamhet och rädda den ur dess öde. Hur gammalt detta lacket är vågar jag inte tänka på, känner inte alls igen flaskan men det är fortfarande rinnande och fungerar att lacka med. Och namnet sen, Acid Lime! Det talar helt klart sitt tydliga språk=)

Som vanligt tog William en tur till byrån i vårt sovrum idag. Resultatet i normala fall brukar vara att Tomas färgglatt randiga strumpor åker ut, lådan stängs och sedan är det bra för stunden. Idag såg det lite annorlunda ut:

Inte nog med att plockade fram min polka-dot-bikini uta den skulle bäras. Han har fattat principen men behöver som synes finslipa lite på den där sista touchen;)

/Lela

Åtta timmar inne i stan ger en ganska lång skörd-lista.

• Justering av glasögon som inte satt riktigt bra, sitter fortfarande inte riktigt bra märkte jag efter ungefär timme två på stan och optikern stängt.
• Fika med en ytterst pratglad William.
• Närkontakt av tredje graden mellan Williams näsrygg och en trästege.
• En lätt förvirrad timme på tivoli med två tjejer med beslutsångest. Men när de väl bestämt sig var det två lyckliga tjejer=)
• Middag i ett tält med slagsmål som middagsunderhållning. 
• Två plasthammare som förvandlat vårt hus till en icke så väldoftand plastfabrik.
• En nyckelpigeballong.
• En glasskopa och två MP3-armband med Telenorlogga.
• Tre kilo noguat till ett bra pris och en extra liten goodie-bag till Tomas.
• Ett stycke byxlös son. 
• En utmattad med glad och nöjd familj.

Tänk så mycket spännade en åtta timmars dag inne i stan har att bjuda på när man bara går omkring och är.

/Lela

I tisdags tog vi de små vägarna tvärs över skogen och åkte till Kristianopel. Det var så fint väder och vi vill ta vara på de sista dagarna av semestern. 

Gjorde inget speciellt alls på vårt besök, strosade omkring lite, tog en fika och sen fick William bada. Det brukar ju vara en häjdare annars men just denna gången var det inte så populärt. Barnen på stranden lockade mer än vattnet.

   Så han fick hamna i sanden istället för i vattnet.

Ett par mysiga timmar i solen hade vi innan vi körde på de små vägarna genom skogen tvärsöver igen. 

Hemma fortsatte buset, aldig en lugn stund nu mer;)

   Va nej... Jag äter inte gammal mat från golvet, lovar!!

Uttrycket sådan far sådan son tycker jag passar väldigt bra in på denna bild.

Mamma och pappa lekt med killens tågbana och zoodjur medans han sov, blev en glad överraskning för honom när han vaknade=)

Sonen ligger inne och sussar kudden i sin söng sedan en dryg halvtimme tillbaka, katten ligger på soffbordet och sussar och Tomas är iväg och spelar pingis. Alltså hela kvällen för mig själv ändå så sitter jag här i soffan framför datorn och TV:n. Ibland är inte inspirationen eller motivationen för den delen på topp...

/Lela

Mitt i natten visar klockan och jag kan inte sova, inte ens lite. Stänger jag ögonen åker de upp igen som om det vore fysiskt omöjligt att sova just nu. Från halv tolv till två låg jag och vände och vred på mig i sängen, mittimellan en snarkande karl och en snarkande katt. Det enda resultatet jag fick av det var att jag blev kissenödig.... Är den sömnlösa natten en flashback från förra året måne?

Dock inte ensam om att vara vaken, hör mystiska ljud innifrån Williams rum, små tjoanden och hojtanden men jag vägrar gå och titta efter. Är han vaken och får syn på mig kommer han inte vilja somna om så det är bättre att ignorera honom så länge han är nöjd och glad därinne, vaken mitt i natten. 

I tisdags var det fint väder i motsatts till resten av veckan. Vi passade på att planera in en tripp till Öland och djurparken. En solig, varm, härlig, underbar familjedag blev det. Åkte vid nio-tiden och var hemma först vid tio-tiden på kvällen. 

Ölands djurpark

   Mamman ser mer entusiastisk ut än sonen.

   Pappa, ser du vad jag får göra? Jag får klappa på den!!

   åhhh.... Jag vill oxå....

   Mina fina pojkar.

Efter rundturen på djurparken åkte vi upp till Köpingsvik där William fick plaska i vattnet. Kul men lite kallt, det blåste rätt in.

Sen ner till Borgholm för att äta, hittade en uteservering mitt på gågatan där vi tog plats och blev serverade den godaste tallrik med kött, sås och potatisgratäng jag har ätit på bra länge. Det var så ljuvligt gott, potatisgratängen skulle man kunna döda för så god var den. Liten promenad efter middagen längs med affärerna som har öppet så där mysigt sent och bara mös tillsammans med alla andra kvällsflanörer. Avslutade det hela med italiensk glass, perfekt avslutning på en perfekt dag=)

Dagarna efter har mest gått åt till att vara sjuk vilket inte varit speciellt spännande alls (även om det är lyx att få ligga på soffan och titta på Pixar-filmer mitt på dagen) och planering innför Williams 1-års kalas som hålls imorn.

Vi är nu, efter två ganska långa kvällar/nätter i fas med det vi hade tänkt göra. Kakor, tårta, paketinslagning och piffning av altanen där kalaset ska vara. Ska nog kunna bli ett bra 1-års kalas det här=) Bilder på bakverken kommer efter att kalaset har varit, vill inte förhandsvisa dem.

Om det är någon gång jag är tacksam för alla de TV-kanalerna vi har men normalt sett inte tittar på så är det vid sådana här tillfällen när man inte kan sova. Visste ni tex att Disneychannel sänder hela nätterna?

/Lela 

Blev Wämöparken både igår och idag, lite oplanerat.

Igår åkte vi spontant dit en runda innan vi skulle åka och handla, William fick titta lite på djuren och fika så blev det en lugn handlningsrunda sen.

Idag fyller mormor år och vi firade i Kaffestugan, efter fikan så blev det en runda till för att titta på djuren, kaninerna är ju så fina tycker William.

   Gotlandskaniner

   Vill in till kaninerna!

   Getter

   Om jag bara hade vågat skulle jag nog kunna ta ett par steg

alldeles själv, men jag törs inte.

   Rengöra skor efter att ha klampat runt i lera.

   Frukost

Så här såg frukosten ut idag, gröt genom sugrör!! Hällde mjölk över gröten, antingen hade jag gjort gröten för lös eller så hällde jag på mer mjölk än vad jag var medveten om för det blev soppa efter det. Men den funkade lika bra för det, fick bara byta redskap för att kunna äta den;)

   Bakom mina solglasögon

Nej, de är inte vackra jag vet... Tomas valde dessa åt honom när vi var och handlade igår, han tyckte han var så häftig i dem. Jag tycker han är så där häftig...men jag behöver ju inte vinna varje kamp;)

Fördelen är att de är stora och verkligen täcker hans ögon samt att han faktiskt verkar tycka om dem för de får sitta utan att han ska dra väck dem iderligen.

/Lela 

Argh, ibland blir jag trött!!! Prcis skrivit färdigt hela inlägget och trycker på publicera, då tappar datorn nätverkskopplingen och allt går förlorat.... Suck, bara att börja om=(

Dessa dagarna i Varberg har det varit full rulle på familjen Andersson/Bengtsson. För att inte bli långrandig kör vi en bildkavalkad istället.

   Strandprommenaden i Varberg.

   Ögonen har klistrat ihop, jag får inte upp dem!!

Så här låg han i säkert 4 minuter och gnuggade sig i ögonen.

På tisdagseftermiddagen/kvällen åkte vi ner till stranden för att William skulle få bada i havet. Jag som inte badat på västkusten innan, vad jag kan minnas, förstår nu vad Tomas menar med att det inte finns några riktiga stränder hemma i Karlskrona. Långgrundt så långt ögat kan nå, nästan, och riktigt strand med sån där finkornig härlig sand som fastnar precis överallt.

   Sorterar snäckor.

   Baddjuret William i sitt esse!

   Lerinpackning är bra för hyn har jag hört.

   Han kröp och kröp och kröp och kröp och kröp och kröp.....

Igår hade vi bestämt att åka till Liseberg om det var fint väder vilket det var så strax efter tio gick bilen mot Göteborg.

En timme i bil, 25 minuters väntan på parkeringsbiljett, 20 minuter kö för att betala entré senare så kunde äventyret börja. 

Jag hade bestämt mig för att inte åka något utan låta Tomas göra det istället i sällskap med sin bror. Men snälla farmor tog hand om en sovande William framåt eftermiddagen så en tur med lisebergsbanan blev det iallafall med Tomas. Kom fram till att ska man välja bara en karusell att åka så är det den.

William hade premiärdags igen, denna gång för att åka karusell. Och som han åkte sen!

   Farfars bilar.

   Såhär ledsen blir man när åkturen är slut.

   Tekopparna för barn.

   Drakbåtarna.

   Kaninresan.

Att åka karuseller som gick på vatten var en utmaning för den som åkte med för William ville hela tiden bada.

   inte bara de vuxna som blir hungriga av att vara på nöjesfält.

   Glad kille vid kvart över åtta på kvällen, way past bedtime.

På hemresan fick jag ta till alla knep jag kunde för att hålla honom vaken under den timslånga bilfärden. Jag lyckades inte enbart hålla honom vaken utan även glad och på gott humör, klapp på axeln till mig=)

Hemma strax efter elva, in, byta om till pyjamas, få välling. Efter att flaskan var slut dröjde på sin höjd 40 sekunder innan han sov som en stock. Så skulle alla nattningar gå till;)

Ännu en strålande dag på semestern, stolt och nöjd över den lille som höll sig på gott humör i princip hela dagen. Lite gnälligt när det var dags att sova inne påLiseberg men annars skötte han sig exemplariskt. 

Nu ska jag ta natt och sovandes vänta hem den rumlande sambon som är ute tillsammans med gamla vänner inne i stan. Imorgon är en annan dag, en dag fylld med planering och förberedelser inför Williams 1-års kalas som ska hållas på lördag.

/Lela

Började resan klockan kvart över tio och anlände till slutdestination vid strax efter sju. MÅNGA och LÅNGA timmar att sitta i bilen för killen men han har inte sagt ett knyst på hela dagen. Eller nja, nu ljög jag för han har pratat oavbrutet nästan hela tiden men bara varit glad och nöjd. Är så stolt över honom för det hade jag verkligen inte förväntat mig! Vi har lekt och skrattat i baksätet hela resan min lilla ängel och jag.

  Två snuttar är bättre än en!

  Min tur, jag vill ha mobilen mamma!

Körde ju upp till västkusten idag för att ha semester och träffa denna sidan släkten i en vecka. Nu är vi alltså installerade på plats i vår lånade stuga och William har ett efter den mycket långa dagen somnat gott i sin lånade resesäng. Hör hur han ligger och andas, mysigt. 

Bor i en stuga som tillhör Tomas mamma och syster som ligger mitt i mellan deras hus. Här finns det man kan tänkas behöva för en veckas vistelse, badrum, tvättmaskin, kök, toalett, micro, grill, sängplats och TV. Lovely=) Normalt sett när vi är uppe bor vi ju hemma hos någon och det är inget fel i det alls men det är ganska skönt att kunna få rå om sig själv och lite mer bestämma våra egna tider och rutiner. Framförallt är det skönt för William, han kan krypa runt utan att man behöver passa honom non-stop (här finns inte så mycket möbler eller farliga/ömtåliga saker), han kan ha sina leksaker framme och känner ig förmodligen därför mer hemma. Hann inte mer än släppa ner honom på golvet när vi kom innanför dörren innan han for runt som ett skott för att undersöka varje vrå, skåp och låda;) Det här kommer bli kanon. Enda nackdelen är att vi sover alla tre i samma rum vilket vi inte alls är vana vid, får se hur mycket vi kommer att störa/väcka varandra dessa dagarna. 

Vi satt inte bara i bilen alla dessa timmarna innan idag utan avla det obligatoriska besöket på Ge-Kås också. Tre timmar och två kassar senare kändes det som att vi kunde stället för denna gången. Eftersom vi besöker det gula varuhuset varje gång vi är uppe för att besöka släkten så hinner det inte förändras så värst. 

Lite kläder, resväska, vanlig väska, nagellack, cykelhjälm slank ner i varuvagnen. Och en 200-bitars låda med LEGO till William i födelsedagspresent. Skönt när barnen fortfarande är så små så man kan handla presenter när de är med utan att de måset ha det med en gång;)

På tal om LEGO och Ge-Kås hade de gjort något roligt uppe på plan tre!

En LEGOmodell av varuhuset i skala 1:44 med massa häftiga små detaljer. Bilderna som är tagna med min mobilkamera gör sig inte riktigt rättvisa men ni får en känsla av hela bygget iallafall. Montern lockade en hel del folk, framförallt barn.

Nu tror jag att jag ska ge upp för ikväll, varit en lång dag även för de vuxnas del. Tomas är inne hos sin mamma fortfarande, han kommer väl vad det lider. Hoppas jag!

/Lela