Igår var det dags, lilla bilen fullpackad (går förvisso inte in så mycket) och styrde kosan mot Wämöparken, LOPPIS. Det var kallt, kyligt, ömsom mycket folk ömsom inget folk alls och väldigt kul. Hade satt som mål att bli av med hälften, då skulle jag vara nöjd med dagen. Nu blev jag inte av med hälften, inte ens i närheten faktiskt men när jag kom hem och räknade ihop hur mycket pengar jag tjänat blev jag mer än nöjd. 1205 kronor!! På en fjärdedel av sakerna jag hade med mig, tänk vad det hade kunnat bli om jag lyckats sälja ytterligare en fjärdedel?!

Taggad på den tanken tänker jag kommer jag boka bord ytterligare en gång innan säsongen är slut fast denna gång i Ronneby. Är ju inget jobb heller eftersom allt redan ligger färdigpackat och prismärkt, bara att åka dit och packa upp. 

Nackdelen med att stå på loppis är att man inte själv kan gå omkring och kika bland stånden. Men med lite eftertanke kanske det är lika bra det så man inte kommer hem med mer än vad man åkte dit med;)

Riktig familjedag har vi haft idag, tipspromenad i Bastasjö. William gick faktiskt en bit av den själv, inte alltid åt samma håll som vi ville, inte alltid i samma takt som vi ville men han verkade trivas och ha kul.

Efter skogsturen blev det lunch/fika på MIO och en tur i butiken för att "fönstershoppa" lite. Sen var det redan eftermiddag, hemskt vad tiden springer iväg när man har mysigt och trevligt tillsammans. 

Efter så mycket kvalitetstid tillsammans hela familjen idag så har Tomas och jag nu fått nog av varandra, sitter i varsin ändre av soffan med varsin laptop i knät;) Myssöndag på hög nivå detta!

Nu ska jag lägga undan datorn och ge mig i kast med en ny manikyr, det är ju trots allt söndag=)

/Lela

Fick en mindre hjärtattack (om man nu kan få mindre och större sådana) när jag gick ut för att hämta posten idag. För i vår fina silvriga halvmåneformade låda låg ett brev från tingsrätten adresserat till Tomas. 

Vi har som en liten oskriven regel i vårt hem att man inte öppnar den andres post även om det så bara handlar om elräkningen eller försäkringsbesked. Dens namn det står på är också den som ska få "äran" att öppna. 

Men det hann fara så många konstiga och märkliga tankar genom mitt huvudet på bara någon microsekund, vad är detta? Är han kriminell? Lever han ett dubbelliv? Är det någon som har stämt honom? Tog mig inte mer än 2 sekunder för att ge blanka fan i våran oskrivna regel och riva upp kuvertet redan innan jag hunnit fram till ytterdörren. 

Var tog min annars 110%-iga tilit till Tomas vägen? Hur rationell var tanken om att han skulle vara kriminell egentligen? Och hur troligt vore det att någon skulle stämma honom som privatperson? Befann mig i ett sådant sinnestillstånd att det inte var möjligt att tänka några mer klarare och logiska tankar än så. 

Nu behövde jag inte vara orolig eller bekymrad för det som stod i brevet var att han kunde räkna med en viss utdelning av hans fodran till OnOffs konkursbo. Det behöver inte vara mer allvarligt än så när man får ett brev från Tingsrätten, synd att jag inte hann tänka i de banorna under den där microsekunden. Hade besparat mig både hjärtklappning och tillfällig huvudbry.

Ska absolut tänka mer klart nästa gång (om det nu skulle bli en nästa gång) det ligger ett brev adresserat till Tomas från tingsrätten!

/Lela

Först blir jag irriterad för att William inte vill somna trots väldigt tunga ögonlock. Nu är jag irriterad för att han inte vill vakna någon gång, tråkigt att vara uppe själv. Aldrig blir man nöjd....

/Lela

Varför säger man att man plockar undan middagen, (i mitt fall lunchen) när det man egentligen gör är att städar bort den?

/Lela

På FairyNailsbloggen sprang jag över en tävling där man fritt skulle tolka Frankrike på sina naglar och tävla om ett stort franskt manikyrset. Fick genast en idé om vad jag skulle göra, William sov så jag slängde mig över mina lådor med lack och började rota. Lagom tills jag plockat fram de färgerna jag ville ha, tagit bort min water marble så slog det mig... Men vänta lite nu, vad är det för datum idag? Visst attan, det är ju den 6:e september vilket är väldigt opassande eftersom tävlingen avslutades igår:(

Hmmm, så kan det gå när man är föräldraledighet och inte nödvändigtvis måste hålla reda på vilken dag, månad eller vecka det är. 

Men det är ju synd att låta en bra idé gå till spillo så det var bara att försöka förverkliga min vision iallafall. Sak samma om jag kan vara med i tävlingen eller inte, får väl tävla med mig själv istället. 

Jag har tidigare aldrig lackat mina naglar under dagtid då William är uppe eller riskerat att vakna så varför jag gjorde det idag är fortfarande en gåta utan svar.

Precis som man hade kunnat förutspå så vaknade han lagom till 2:a lagret var på plats på ena handen, sen var cirkusen som brukar utspela sig här på hemmaplan igång;) Idag hade jag inte ritkigt den 98% uppsikten som jag brukar ha och självfallet hittade han en sovande Muffins under soffbordet. Kröp in och skulle (gissar jag) kela med henne, jag fattar vad som hände först när jag hör katten skrika efterföljt av en tjutande William. In under bordet, bända upp Williams hand som var fylld med tillräckligt mycket päls för att kunna sticka en mindre tröja och sen inspektera honom. Vad och var gjorde Muffins honom illa?

Rivmärken på hela underarmen började så smått framträda i blossande rött, här har det hunnit lägga sig lite igen. Men tjutandet gick snabbt över med lite mammakramar, napp och snutte. Muffins har efter 13 månader uppenbarligen fått nog av allt dragande och bestämt sig för att börja ge igen, hoppas att William kanske lärde sig nåt på detta. Är lite tveksam dock...

Effekten på mina naglar av denna händelse var inte riktigt vad jag hade tänkt mig i grundutförandet. Lite avskavt, gropigt och hackigt. Försökte rädda det som räddas kunde, orkade inte ta av allt och börja från början. Så det kanske var tur att tävlingen redan var avslutad;)

Resten av designen fick vänta tills kvällen då William var i tryggt förvar i sin säng. Resultatet av mina icke-tävlande Frankrike-naglar blev så här, inspiration tagen av den klassiska franska liljan.

Lackat med Revlon - Cherry crush och liljan är frihandsmålad med Depend Art Liner Gold 1061 toppat med ett lager Seche vite. 

Kombinationen av guld, sammetslent rosa-lila-röd och liljan blev väldigt mycket Frankrike i mina ögon. Nöjd med hur det blev även om liljan kunde varit lite mer exakt på sina ställen (måste ju alltid klaga på något, aldrig vara riktigt nöjd;)).  

Tror ni jag hade haft en chans om jag hade kunnat backa tiden med ca 24 timmar?

/Lela

I lördags var det marknad i Lyckeby. En liten ganska tråkig marknad men den är ändå lite charmig på något vis. 

Egentligen vet jag inte om man ska kalla det för marknad, mer rättvist namn hade nog varit loppis för det är vad många av stånden består av. Lokala scoutföreningar, lokala fotbollslaget osv som säljer för att dryga ut medlemskassan. 

Lyckades dock fynda lite, dels i antikvariatet som hade gatuförsäljning och dels i ett av loppisstånden. 

4 stycken pocketböcker för 5:- styck. Lika mycket som jag älskar böcker lika mycket hatar jag egentligen pocket. De känns inte som en riktigt bok utan en billig fejkkopia. Som om de inte var på riktigt. Nej jag vill ha böcker med hårda pärmar som sen kan stå och se fina ut i den hemmabyggda bokhyllan. 

Ett redan halvanvändt nagellack, också för 5:-. Men jag kunde inte motstå färgen, kände ett enormt ha-begär när jag såg flaskan ligga där och trängas med med gamla röda läppstift, hårsnoddar utan elastik kvar och gamla udda öronhängen. Det var som om flaskan skrek på mig för att fånga min uppmärksamhet och rädda den ur dess öde. Hur gammalt detta lacket är vågar jag inte tänka på, känner inte alls igen flaskan men det är fortfarande rinnande och fungerar att lacka med. Och namnet sen, Acid Lime! Det talar helt klart sitt tydliga språk=)

Som vanligt tog William en tur till byrån i vårt sovrum idag. Resultatet i normala fall brukar vara att Tomas färgglatt randiga strumpor åker ut, lådan stängs och sedan är det bra för stunden. Idag såg det lite annorlunda ut:

Inte nog med att plockade fram min polka-dot-bikini uta den skulle bäras. Han har fattat principen men behöver som synes finslipa lite på den där sista touchen;)

/Lela

Mitt lyxliv är slut... För denna gången iallafall, vem vet, med lite tur kanske det kommer tillbaka?

Lyxlivet handlar inte om att få rysk kaviar till frukost, lunch och middag, handla alla fina kläder man vill utan att behöva titta på prislappen, byta stadsjeep som andra byter trosor. Nej mitt lyxliv handlar om betydligt enklare saker än så, sovmorgon.

I ett par veckors tid har jag befunnit mig i den morgontröttes ultimata lyxhimmel. Vara småbarnsmamma OCH få sova ostört till efter 9 på morgonen. Mmmm...

Men det är som sagt slut nu, för denna gången. Hoppas innerligt på att det kommer tillbaka inom kort. 

De sista dagarna har han börjat vakna tidigare och tidigare, idag var han klarvaken vid 7:30. Inte okristligt tidigt, jag känner att jag kan acceptera att kliva upp ur sängen vid den tiden. Men klockan får banne mig inte krypa mer bakåt! 

Finns säkert de som tycker jag är gnölig, fjantig och bortskämd nu, vars egna barn kanske aldrig gett dem en sovmorgon. Ni får tycka det, helt okej för min del. Faktum är ju att man lever efter de rutiner och möjligheter som finns i ens liv. Och jag har haft möjligheten att få sova gott och länge på morgonen och längtar tills/om den möjligheten ges igen.

/Lela