Det har varit dålig uppdatering på naglar de sista dagarna och det kommer fortsätta vara så ett tag framöver. Dels för att julhelgen närmar sig med stormsteg och tiden inte riktigt räcker till för allt man vill hinna med men den stora orsaken är att jag har tagit beslutet att flytta hela bloggen. 

Så som bloggen har utvecklats de senaste månaderna så har bildtrafiken ökat drasktiskt, ibland laddar jag upp emot 20 bilder per dag och det är här det stora problemet ligger. Bloggplatsen.se verktyg för att ladda upp bilder ställer till stora bekymmer för mig. Den "tappar" bilder, ca var 3-4 bild försvinner och jag måste ladda upp dem på nytt. Uppladdningshastigheten är så seg att det ibland tar det 20-25 minuter att ladda upp en enda bild. Igår satt jag 40 minuter för att få upp 8 bilder vilket jag inte anser vara okej.

Bloggplatsen.se support ger inte mycket pengar för just nu, varit i kontakt med dem ett antal gånger de senaste veckorna men får inga vettiga svar från dem om jag nu får något svar överhuvudtaget.  

Då bloggplatsen.se inte är behjälpliga med att fixa vissa bekymmer jag upplever med deras verktyg så har jag helt enkelt tröttnat och tänker nu alltså flytta. På andra lite större bloggportaler finns det bra verktyg för att exportera/importera redan befintliga bloggar men den tjänsten har inte bloggplatsen.se så hela flytten kommer alltså ske för hand.

Med andra ord har jag ett digitalt scrapbooking projekt av gigantiska proportioner framför mig, inget jag med glädje ser fram emot. 

Finns andra funktioner jag saknar eller inte fungerar helt optimalt men det med bilderna är det som ställer till mest bekymmer. Övervägt fördelar och nackdelar med att stanna kvar/flytta och nu kommit fram till att fördelarna att flytta är större även om det kommer innebära ett visst mått av frånvaro ett tag. Hoppas att ni läsare har överseende med det för en tid. 

En del lite sporadiska inlägg kommer nog fortfarande att komma både om lack och familjen med den mesta av min lediga tid kommer alltså att läggas på att flytta. Så snart den nya bloggen är klar kommer jag att gå ut med den nya adressen och därefter stänga ner denna. Hoppas att det ska vara färdigt i början på nästa år och att ni som läser vill följa med mig till mitt nya boende:)

/Lela 

Denna helgen har vi gjort massor, letat julgran, klätt gran, plockat fram tomtar, bakat julgodis och pepparkakor samt julpysslat. I princip allt som har med julen att göra utom att slå in paket, det får bli senare i veckan. 

Tänker att det inte är så kul att läsa om vad vi gjort men det kanske är dessto roligare att se det i bilder så här kommer en helg-bilds-spam.

Syster och jag målar snögubbar till William.

William bakar pepparkakor...

           med lite hjälp av pappa;)

Mozartkulor och 3 sorters tryffel

/Lela      

Är helt slut och snart är även denna dagen slut, skönt.

Till att börja med väckte William oss allihop (min syster sov här inatt) vid halv tre genom att skrika i 40 minuter. Stackarn hade över 40 graders feber och var allmänt vimsig och yr. Efter en omgång alvedon sjönk tempen och han somnade igen, helt utmattad precis som Tomas. Jag och syster däremot hade inte lika lätt för att somna om, tror jag somnade vid halv fem. Strax efter sex var det dags igen, vakna av en skrikande William. Efter att ha suttit med honom i famnen på golvet och gungat honom en kvart tog jag med honom in till vår säng där han somnade hos Tomas.

Halv nio var det dags att gå upp och göra sig iordning för att gå på begravning. Både Tomas och William skulle följt med egentligen men eftersom läget var som det var så fick de stanna hemma och jag åka själv.  

Det var en fin begravning men tungt, de bar ut kistan i slutet. Det blev helt klart tyngre än att låta den stå kvar... Detta blev den tredje begravningen på ett år för mig, hoppas aldrig jag behöver gå på så många under så kort tid igen. 

När jag väl kom hem sen så var jag så trött att jag inte visste var jag skulle ta vägen. Som tur var låg William inne i vår säng och sov så jag kröp ner och gjorde honom sällskap, i typ 3 minuter. Två stora blå ögon som stirrade på mig och en knubbig liten hand med ett knubbigt litet finger som petade mig på näsan, ögat och i örat. Han var nu vaken och tänkte inte somna om men det tänkte jag. Tomas tog honom en stund till och jag fick vila en välbehövlig timme. Kan tyvär inte påstå att jag blev så mycket piggare av det men det var skönt iallafall. 

Halv fem kändes det som om klockan var halv nio och i den takten har hela kvällen fortsatt. Tomas stack in till stan för att gå på bio och äta middag med jobbet och jag blev kvar hemma och försökte underhålla en nu inte så febrig son. Fick honom i säng i vettig tid och utan feber, peppar peppar, hoppas han är feberfri nu. 

Själv hamnade jag i soffan och skrev julkort som var sista dagen att posta idag... Håller tummarna för att de hinner komma fram även om jag postar dem imorgon. 

Nu är klockan tio, alltså typ två mitt i natten i min värld så det blir nog sängen för min del alldeles strax. Tomas kommer väl när han kommer, bara han inte väcker mig;)

Så här fin var pappan när han åkte in till stan:)

/Lela 

Tredje advent till ära hade jag tänt upp lite ljus i huset och satt mig tillrätta i soffan för att fixa naglarna. Polkagrismanikyr tyckte jag var passande, Kleancolor Red som bas och sedan China Glaze White Cap ovanpå. 

Så långt som basen, tejp och två lager white cap gick allting som planerat. Hade tänkt vänta någon minut tills det torkat till lite för att sedan gå ut och ta ett bloss innan jag fortsatte. Rätt som det var sa det PANG! någonstans i huset, flyger upp i soffan och får se att det står ca 20 cm höga lågor i köksfönstret!!

Stearinljusen i adventsljusstaken hade brunnit ner så långt att de röda plasthjärtanen som låg som dekoration i hade tagit eld. Och plast brinner bra kan jag tala om för er som inte visste det!! 

Lyckas få tag i handtagen på ljusstaken, slänger ner den i vasken och spolar vatten över.  HELVETE brandalarmet!!! Vi har en rökdetektor som är kopplad till vårt huslarm som i sin tur är kopplat till SOS alarm. Om någon del av larmet går så ringer SOS upp oss och kollar av läget innan de skickar ut en patrull och det ville jag inte skulle hända. Varit med om det en gång innan och det var inte så kul... Än värre är att om detektorn går igång så tjuter det något helt galet mycket och det ville jag verkligen inte vara med om!! William hade ju gått och lagt sig för natten och han hade garanterat vaknat och det hade nog tagit en bra stund att få honom att somna om. 

Skriker på Tomas som sitter ute i bion och spelar TV-spel att komma och hjälpa mig öpnna dörrar, fläkta med en skärbräda under rökdetektorn och kontrollera övriga eventuella skador. 

Nu blev det inga större skador förutom på min halvfärdiga manikyr, en smält adventssljusstake och en trasig glasruta.

Ja det var alltså fönstret som sprack av värmen, det var det som sa pang och fångade min uppmärksamhet. Försökte ta kort på det men det var svårt...

Sprickan går över halva rutan, gardinen, fönsterkarmen, rutan och resten av köket var täckt med svart plastaska. En jäkla tur att det inte hann ta fart i gardinen får då hade det kunnat gå riktigt riktigt illa. Det som blev kvar av adventssljusstaken ser ut så här:

Ingenting som går att rädda där inte, precis som mina naglar. Inget som gick att rädda där heller...

Så det var min söndagskväll, efter att ha städat hela köket och tagit bort den misslyckade manikyren så var det inte mycket ork kvar. För första gången på mycket mycket länge kommer jag imorgon visa mig ute bland folk utan så mycket som ett topplack på naglarna. Undrar hur det kommer kännas?

Hur som haver är jag mycket tacksam att jag bestämde mig för att vänta någon minut innan jag gick ut och tog det där blosset. Tänk vad som hade kunnat hända om jag inte hade hört rutan spräckas? Brandalarmet hade ju satt igång förstås men mycket hade kunnat hända innan dess... Usch!

/Lela 

Skimmerskugan och Honi visade för ett par dagar sedan upp sin borstförvaring, alltså borstar till sminket. Nu är ju de beautybloggare med ett enormt intresse för allt vad smink, krämer och dylikt heter.

Mitt intresse stannar vid lack, smink är mest ett jobbigt moment för min del. Inget emot att sminka mig men jag avskyr att behöva tvätta av det innan man ska gå och lägga sig!!

När jag var yngre (vad gammal jag lät nu) var jag alltid fullmakead, oavsett om det var skola, jobb eller fest men någonstans runt 22-23 tröttnade jag på det. Såg ju ingen skillnad på vardag och festliga tillfällen tyckte jag så då trappade jag ner.

Här någonstans började jag också sola mycket solarie så då räckte det med lite solpuder och mascara så såg man fräsch och klar ut. Numer solar jag nästan aldrig, slutade när jag väntade William och sen dess har jag liksom inte kommit igång igen även om jag skulle vilja. Solning och mammapenning är en ekvation som inte riktigt går jämnt ut heller... 

Om dagarna numera är det täckstift, löspuder, mascara och ögonbrynspenna som får göra jobbet. Är det lite extra speciellt så kanske jag lyxar till det med lite kajal och foundation;)

Gångerna när jag numera är fullmakead på ett år är ganska lätträknade och när det händer är det kul för det syns verkligen att det är något speciellt på gång. (Sambon brukar bli lite svartsjuk när det händer för oftast är det då en tjejfest eller liknande, kanske borde göra mig till för honom lite oftare?;))

Och med detta sagt så kanske alla förstår att mitt sminkförråd inte är av "walk-in-closet" storlek, tror inte ens jag äger en borste förutom de som följer med solpuder. Men jag tänkte att jag då istället visar upp mitt badrumsskåp och min lilla rosa necessär där allt min smink får plats och ligger och blir gammalt.

Ordning och reda är mitt ledord i livet så det är inte städat för er läsares skull, så här är det jämnt. Skulle nästan kunna kalla mig manisk när det gäller städning och ordning, iallafall är det vad familjen kallar mig;)

Samlar inte heller på mig mer än vad jag behöver, vet att det bara står och blir gammalt. Bättre att köpa när det behövs isåfall.

Detta är alltså vad jag går runt på. Skulle jag av någon anledning köpa på mig mer smink än vad som får plats i necessären så är det dags att rensa;) 

Den vita FOB-ögonskuggan tror jag att jag köpte när jag gick i 7:an eller 8:an, dvs runt 15 år sedan. Den lila H&M ögonskuggan är köpt för att jag skulle på bröllop tidigare i höstas och ville matcha naglar och ögon lite. Duoskuggan från Isadora som börjar gapa tom nu är nog mellan 8-10 år gammal. 

Shit! Nu när jag ser vad jag själv skriver så inser jag att det kanske är dags att göra sig av med dem, kan det verkligen vara hälsosamt med 15 år gammal ögonskugga? Finns ens FOB kvar som märke? Eller blir torra produkter som ögonskuggor inte för gamla? Min flytande eyeliner slog mig nu att den är nog också lite väl gammal, typ 4 år och DET är inte hälsosamt, vet tom jag!! Den åker nog i papperskorgen efter detta...

Ugah, för att liva upp stämningen lite så bjuder jag på bilder från strax innan lunch idag. William väntade på att maten skulle bli fördig genom att läsa igenom dagens tidning. Tror det kommer bli något stort av honom;)

/Lela     

Det kanske verkade som att jag var gruvligt trött på sonen min i detta inlägget vilket jag också var just då. Men nu har vi haft en bra helg tillsammans bara han och jag medans pappan varit i Malmö och roat sig.

Och kan man annat än att älska undrar jag?

Pulpfiction 2

Liten männsika - stor banan

Baka baka liten kaka

Vrid på antingen huvudet eller datorn, valet är ert;)

Min underbara lilla pojk som orsakar sådana känslosvallningar att man blir lätt knäpp ibland. 

Men i slutändan är det kärlek som segrar!

/Lela
   

Cactus hade för ett tag sedan en giweaway där tävlingsvillkoret var att lämna in förslag/förbättringar till hennes blogg. Hon fick in mängder med bra och roliga ideér där många redan blivit verklighet. 

Mitt bidrag till denna giweaway var att på djupet få reda på bakgrunden till denna nagellacksbesatthet som hon/vi lider av. Hon nappade med en gång och skrev en jättebra inlägg om bakgrunden och framförallt de olika kärlekar till olika lack hon haft genom åren. 

Det blev ett uppskattat inlägg och det är ett par stycken som har hängt på och skrivit sina egna historier, bland annat Agneta som skriver om det här. 

Eftersom det var mitt förslag kan jag ju inte vara sämre än att jag skriver min egna historia om intresset till nagellack. Anledningen till att det tagit lite tid är att jag fått gräva ganska långt i minnet för att komma på hur det började;)

Helt ärligt så kan jag faktiskt inte dra mig till minnes exakt när jag började ha långa naglar och lackade naglar, kan det vara så att jag alltid haft det? Jag vet att jag fått berättat för mig att jag stal ett nagellack  affären när jag var riktigt liten så jag kanske är född med intresset?;)

Har fått höra att när folk tänker på mig eller ska beskriva mig så är det långa naglar och stora öronhängen. Hi hi:)

Tillhör en av de lyckliga som har väldigt starka och fina naglar naturligt, använder inga hjälpprodukter alls. Kan inte ens minnas när jag hade korta naglar sist (nog minst 5 år sedan för Tomas minns inte heller). Sällan de bryts eller får sprickor och huden under naglarna är som bebishud, länge sedan jag använde mig av fingertoppen istället för nageln. Ta ett stick i fingret för blodprov gör ont i 2-3 dagar efteråt så oanvänd är huden;)

När de är så långa att jag finner dem opraktiska så klipper jag helt enkelt av hälften och sedan filar till dem. Och ja jag vet att klippa är dumt men det fungerar på mig. 

Från början handlade det mest om att jag köpt något billigt, hyffsat snyggt lack, målade på det lite på måfå och lät det sitta. Det var inget jag la ner speciellt mycket energi på iallafall. 

Sen i slutet på gymnasiet började jag jobba i en möbelbutik och då fick naglarna ta emot ganska mycket stryk. Tror inte att det finns någon värre fiende för naglarna än att packa upp mängder med varor ur pappkartonger, bära bokhyllor, sängar och köra truck. Hade fortfarande långa naglar men det var inte så ofta de var välmanikerade mer än att jag filade ner dem till samma längd om någon gått av. Är för övrigt lite allergisk mot folk som har alla naglarna i olika längder, börjar liksom klia i hela kroppen på mig. 

Sen bytte jag jobb 2008 och helt plötsligt så kunde jag ha lackade naglar och lacket satt kvar när jag kom hem på kvällen:) Då började det ta fart lite grann, helt plötsligt var det ju kul med lackade naglar. Det blev mycket stickers i olika former tillsammans med fransk manikyr i färg vet jag, enkelt och snabbt. 

Det är någonstans här, runt 2007-2008 som mina äldsta lack finns från. De jag haft tidigare har gått lackdöden till mötes eftersom jag inte visst att man kunde ge dem första hjälpen i form av Seche Restore.

Min absoluta första lackkärlek, den där kärleken som tog mig med storm var IsaDora - Turquise. 

Jag älskar fortfarande detta lacket och är glad att jag inte hann kasta det innan jag blev upplyst. Tyvärr är det väldigt väldigt lite kvar i flaskan så om det är någon som sitter på en flaska och inte känner så starkt för det som jag gör är jag villig att adoptera den. Den kommer hamna i goda händer jag lovar:)

Andra lack som flitigt användes då var Mavala - Dakar

detta är 2:a eller 3:e flaskan jag äger

och Mavala - Olbia

Första gången jag gick och köpte specifika lack för att matcha något var en personal-/julfest 2007. Det var Las Vegas tema och jag tyckte det kunde vara passande med röda naglar så inköpet blev Mavala - Glitter Red och Rouge Rubis i samma märke.

Lyckades till och med hitta en bild på naglarna från den kvällen så vi bjuder på den också, bortse från accessoarerna;)

Måla, rita och teckna har alltid legat mig varmt om hjärtat även om det är mer och mer sällan jag praktiserar det numera. Gick estetisk konst och form på gymnasiet och trivdes som fisken i vattnet:) Så att mitt lackintresse senare inriktade sig mer åt nailart är väl kanske inte så konstigt. Ett litet axplock på alster jag gjort.

Älskar att leka med stenar och glitter på naglarna men i nuläget är det lite opraktiskt då de har en tendens att fastna i blöjorna på sonen. Och det känns inte helt OK att han ska ha rosa rhinestones i rumpan;)

Någon gång i mitten av sommaren i år hittade jag en helt ny värld, bloggvärlden! När jag upptäckte nagelbloggarna så var jag fast... Kunde sitta dag ut och dag in och bara mata mig igenom hela arkiven. Tänk att det fanns så mycket fantastiska lack där ute som jag inte ens visste att jag var tvungen att ha?!;)

Någonstans här så ändrar mitt intresse inriktning från nailart till "enbart" lack, vill ju hinna testa så många och så ofta så då får nailarten stryka lite på foten. Självklart ville ju jag också visa upp vad jag hade för något hemma så jag började själv posta en hel del lackinlägg. Innan dess var det kanske någon gång i månaden. 

Har haft min blogg igång sedan juni 2008, skrivit när jag har känt för det och mer haft den som en ventilationskanal. Officiell dagbok där jag själv begränsar vad jag vill dela med mig av, delar ioch för sig med mig ganska frikostigt om det mesta;)

Nu är det mer lack än annat på bloggen även om det lite då och då slinker in ett inlägg om sonen och familjen. Till förtret till andra nagelbloggare som inte tycker om "livsstilsbloggar";) Och i takt med lackinläggen ökade så ökade också besökarna vilket är jätte kul, från 2-300/månad i början av året till nu senast strax under 600/månad:)

Ungefär i samma takt som besökarna ökat har också samlingen ökat, kanske inte riktigt i samma storleksordning;)

Delar av samlingen

Det senaste fokuset ligger på häftiga lack som jobbar ensamt, tex holografiska lack. Där har jag ännu inte mer än ett par stycken men det kommer så småningom att bli fler för de är så härligt underbara. Ska bara hitta den där tjocka plånboken jag har förlagt någonstans;)

            Milani - Hi-Tech

Än så länge är jag bara i startgroparna på min resa, känns som jag knappt passerat landsgränsen. Tänk vad mycket som ligger framför mina fötter och väntar på att bli upptäckt. Det är en rolig resa och jag ser framemot mer även om vännerna börjar kalla mig fanatisk. Det gör mig inget för jag tycker det här är så roligt:)

/Lela

Tjejfest igår, bakis idag. Men i ärlighetensnamn så var kvällen värd att vara lite dålig idag för jag hade väldigt roligt:) 

Först var det fördrink, sen middag bestående av olika typer av pajer, mer dricka och sittningen avslutades med en underbar efterrätt. En semifreddo som var gjord på maräng och nutella, MUMMA!!:) Åt så jag nästan skämdes en smula.

Efter det var ännu mer dricka, drinkar av alla dess sorter och en och annan liten shot. Alkoholintaget varvades med ett galet roligt spel, Med andra ord. Inte spelat det innan vilket gör mig lite ledsen för det var vansinnigt kul:)

Så om det är någon som funderar över julklappar till mig/oss så står detta högt upp på listan! Hann bli ganska sent innan det var hemdags och idag mår jag som sagt som jag förtjänar. Kunde varit värre dock, mycket tacksam för den sovmorgonen jag fick utav Tomas idag. Såg dagens ljus först vid halv ett, längesedan jag sov så länge.   

Tack för en riktigt härlig kväll, vem vet, nästa gång kanske vi tar oss ut också;) Nu ska jag återgå till att vara en lite lätt bakfull mamma.

/Lela