Jag är tacksam för att vi har ett tryggt barn som finner sig i de flesta situationer, underlättar livet otroligt.

I lördags var vi hemma hos Lovisa hela eftermiddagen/kvällen. Blev bjudna på middag och hade det så trevligt. Killen var på gott humör nästan hela kvällen och somnade som vanligt vid 10-tiden. Blev tillfälligt nerbäddad i Lovisas säng tills dess att vi vuxna kände för att åka hem strax innan 1 på natten.

Lite oroligt sov han förvisso men han sov hela tiden och väl hemma var det bara att lägga ner honom i sin säng och han fortsatte sova till klockan 8 morgonen efter.

Det är skönt att  veta att det inte resulterar i kaos att vara iväg en hel dag så utan han uppför sig precis som vanligt och inga sovrutiner störs.

Igår var det 3:e advent och vi hade en mysdag! Åkte in till stan och kollade runt i alla butikerna som är julskyltade. Förutom ett litet bryt på H&M uppförde han sig fin-fint hela dagen. Efter lite fika för hela familjen på 3G så var allt frid och fröjd igen.

Tomas var på shoppinghumör så det blev en del julklappar inköpta till William. Massa söta kläder som han behöver i nästa storlek, blir nog lagom till jul ungefär.

Annars kommer han att få en sån rolig julklapp av oss som en ny bilstol! Han är alldeles strax för stor för den man får låna av BB och behöver alltså en större variant. Tur att han är så liten så han inte förstår det där med julklappar ännu;)

Maxvikten i lånestolen är 9 kilo och han har förmodligen passerat 8 kilo nu (ska väga honom på torsdag) Dessutom är han för lång så han slår huvudet i taket i den nuvarande;)

Efter strosandet på stan så fortsatte vi  vårt adventsmys hemma med tända ljus, brasa, julmusik och pepparkaksbak. Trots alla dessa ansträngningar konstaterade vi att det inte riktigt känns som jul förrän man plockar in granen. traditionen är att plocka in granen och klä den dagen innan julafton men i år lutar det åt att den får komma in i värmen tidigare än så. 4:e advent ät väl ett lämpligt datum för riktiga julförberedelser? In med granen och sätta fram alla tomtar, DÅ blir det jul på riktigt.

Denna veckan ska det fortsättas med julstök. Julgodis står på menyn så jag sitter och letar efter lite lagom avancerade recept på gott julgodis, får se vad det blir. Men mycket choklad=)

Hoppas bara på att jag känner mig bättre inom en omedelbart snar framtid! Vaknade idag med gruvligt ont i halsen. Ganska pigg för övrigt med känslan i halsen är som om jag svalt en skål med smågrus. Trist... 

Ska göra vad jag kan för att känna mig lite bättre nu, en stor balja te medans killen sussar sin eftermiddags lur.

/Lela

Fått en för tidig julklapp av mormor, en matstol till William=) Han nöjer sig lixom inte riktigt med att ligga på golvet längre under tiden vi äter utan ska prompt vara med oss vid bordet. Då är det guld värt med en egen stol till honom så man får ha två händer att äta med själv.

Vi tackar mormor för detta!=)

Nu när vi har en egen stol till honom upptäckte vi snabbt att han är VÄLDIGT intresserad av det som ligger på våra tallrikar under middagen och vill gärna peta lite i och på det.

Alltså dags att så smått börja med smakportioner. Vi börjar i liten skala och inte varje dag. Har inte det minsta bråttom med att han ska börja äta vanlig mat, han får gärna vara liten ett tag till;)

Men han uppskattar det väldigt att få smaka, första omgången blev potaits/palsternacka.

Omdömet var så där enligt William men smakade modigt ändå. Andra gången var det samma meny och denna gången ÅT han med stor aptit, sa bara slurp så var portionen slut. Omdömet, NAM-NAM men kladdigt!

Idag fick han smaka majspuré istället, omdöme: NAM-NAM-NAM-NAM!!! Så gott att jag fick fylla på skålen då han började storgråta när den var slut. MATVRAK;)

Det är ju inte alltid man är helt nöjd, matstol till trots och då är det tur att det finns nya konstiga saker att inspektera som man inte sett förut.

Tänk vad en flaska julmust kan göra underverk när man vill få hinna äta upp middagen.

Avslutar med en underbar bild på Tomas för tidiga julklapp till lillkillen.

Ser jag nöjd eller ser jag nöjd ut?;)

/Lela

sonen sover i sin fina säng. (melodin till björnen sover).

Och jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig för... Har redan avverkat tvätten som skulle vikas och strykas, dammsugat, diskat, plockat iordning och fryst in Williams mat i smakportioner. Så nu har jag inget att göra... 

Tänk vilken skillnad det är att ha en 2-månaders bebis gentemot en 4-månaders! Förr satt jag i soffan mest hela dagarna och ammade kändes det som. Nu kan han nöjt och glatt följa med mig när jag stökar och bökar här hemma. Liggandes i gymet eller sittandes i sittern. Hinner ju faktsikt med att göra saker här hemma nu utan att göra dem i hundranittio, ganska galet egentligen. Till Tomas stora förtret kan jag väl tillägga, han påpekar ganska ofta att det inte finns något kvar för honom att göra när han kommer hem från jobbet förutom att fixa middag. Det är lixom hans uppgift i detta hushåll;)

Men så länge det funkar är det så jag vill ha det. Vill ju att Tomas ska få så mycket kvalitetstid med William som möjligt efter jobbet. Även om jag gör en himla massa saker här hemma på dagarna så har jag hur mycket tid som helst att busa och leka med honom, det är ju William själv som bestämmer om det blir något gjort här hemma. Är han på humör av att sitta och mysa en hel dag så är det helt enkelt så dagen ser ut, är han glad och nöjd av att leka själv då passat jag på.

Håller med alla föräldrar när de säger att barnen växer så fort!! Tänk att för bara några veckor sedan så kunde han inte le, ta leksaker, klara sig utan mat i mer än en timme, skratta, vända sig från både mage och rygg eller njuta av att man sjunger och busar med honom. Idag kan han allt det där och nya framsteg görs med stormfart.

Galet, helt jävla galet!!!

/Lela 

Efter att vi kom hem från rytmiken idag så var lillkillen både trött och hungrig. Lite käk senare så sussade han gott nån timme. Jag var oxå väldigt trött men tog inte vara på den timmen för att sova utan började tvätta, äta lunch och annat absolut nödvändigt. 

När killen vaknade till liv var han ganska pigg medans jag var ett vrak. Tog med mig honom in i vår säng, tänkte att vi kunde mysa lite där tillsammans och kanske sova en stund till, tillsammans. Ha ha vad jag är lättlurad!! Han ville inte sova, han ville äta och busa.

Fixade en flaska mat, matade honom i sängen och pendlade mellan vakenhet och sömn i 1½ timme. Jag då, inte William, han låg klarvaken och lekte med mina fingrar och sin giraffgosefilt.  

Vet inte om denna metod är förenlig med föräldraböckerna men idag fungerade den alldeles utmärkt för oss två. Jag fick halvsova och han hade roligt under tiden, tyckte det var en jäkligt bra deal=)

Nu ligger han vaken i sin säng och pratar med figurerna på spjälskyddet, de verkar vara hiskeligt roliga av hans ljudnivå att döma! Lättroad? Ja ganska ibland.

Slänger upp lite bilder från hans namngivningsfest som var förra söndagen.

Lokalen färdigdukad innan alla gästerna kommer.

Så tjusig i skjorta och slips!

   En äkta William-tårta med giraffer på. God var den oxå=)

/Lela