Besöket på BVC gav mig inga glasklara besked mer än att det INTE ät vattkoppor och inte heller något som är smittsamt. De tyckte bägge sköterskorna som tittade på honom att det såg ut som någon form av bett. Den troligaste förklaringen är att katten dragit in något som bitit honom, loppor eller någon annan ohyra. Så det är alltså inte William vi ska behandla utan katten.

Nu visar inte katten några sympotom men får ta och finkamma henne ordentligt och se om jag kan hitta något i hennes päls. Sen köpa behandling på apoteket, vill inte göra det innan jag sett om hon faktiskt har någor i pälsen eller inte. 

Googlat runt på lopp-/ohyrebett och funnit att det är fler än jag som tagit det för vattkoppor. Men precis som mig börjat tveka och tvivla när det aldrig bildats några blåsor. Förstadiet till vattkoppor ser ju ut som någon form av bett. 

Symptomen är tydligen de samma d.v.s klåda som lägger sig med alosollösning eller kylbalsam. 

Känns så där att vi skulle ha ohyra här hemma, jag som städar flera gånger i veckan. Låter som att vi skulle bo i en sunkig barack av något slag, aldrig städa, tvätta eller duscha... Urk! Det är inte sant vill jag bara klargöra. Vi bor i ett hus som nästan alltid är välstädat, nästan alltid tomma tvättkorgar och duschar regelbundet. 

Lite märkligt tycker jag det är att inte Tomas och jag blivit angripna av vad det nu är som bitit pojken. Men å andra sidan så är det kanske inte så konstigt om det är just William som blivit drabbad. Han befinner sig ju i samma nivå som henne hela dagarna och kryper allt som oftast omkring i enbart blöja. Katten ligger aldrig och sover i hans säng när vi är hemma men vad hon gör när vi är iväg kan jag inte svara för. Får ta och tvätta alla hans sängkläder och gosedjur för att vara på den säkra sidan. 

Annars har det varit en riktigt härlig dag idag, jag har varit ute bland folk=)!! 

Efter besöket på BVC åkte jag in till stan för att äta lunch med mamma, syster som slutat 9:an och Magnus. 

Sen bestämde jag mig för att ta en vända på stan när jag ändå var inne och William var lugn. Kika lite i affärerna och bara njuta av att vara ute. Sprang på Frida och Elise inne på Hemtex så vi slog följe i jakten på en solhatt. Slutade med en fika/"matar-dags" på 1344. Tycker om när man bara springer på någon helt oplanerat och sen spenderar en stund ihop, trevligt. Så tack för sällskapet Frida och Elise=)

Tomas hade gått stadsvandring med jobbet på eftermiddagen och skulle äta på Stars n Stripes efteråt så jag knatade dit för att göra det lilla sällskapet på runt 20 personer sällskap en stund. William behövde snart äta och det kunde vi ju likväl göra där. När William var mätt och belåten tackade vi för oss och åkte hem och där är vi nu. Får se när min kära karl tröttnar på staden och kommer hem för att göra mig sällskap, sent eller mycket sent;)

/Lela

Ringde BVC idag och pratade lite. Det SKULLE kunna vara vattkoppor han haft/har, SKULLE kunna vara virusprickar eller så SKULLE det kunna vara något helt annat. Men eftersom prickarna börjar avta nu och hans allämn tillstånd var gott så menade hon på att det inte är så mycket att göra, han börjar bli frisk. Hon tyckte inte heller att vi behövde hållas i husarrest längre så länge det inte var väldigt små barn vi skulle träffa. Träffa vuxna, vara ute och leka eller gå på stan tyckte hon inte längre var något hinder. 

20 minuter efter att jag lagt på blev jag nojig, TÄNK om det skulle vara något allvarligt? Ringde tillbaka och har nu en bokad tid kl. 13 så de får titta på hans prickar. Det är jobbigt att vara en nojig och lite omständig mamma, tär på nerverna. De tog gladeligen emot mig, tror inte att de känner att jag är omständig, är nog bara jag själv. Är ju faktiskt deras jobb att lugna nojiga föräldrar som mig;)

Så nu väntar vi bara på att klockan ska bli 13 och att jag får ett besked som kan lugna mina nojiga nerver lite.

/Lela