Efter middagen idag blev det en snabbis in till stan för att äta på glassiären. Gott=) Blev en strut med choklad och marängswiss för min del och citronlakrits . för Tomas. 

Trevligt att sitta där på deras uteservering, titta på lite folk och svalka sig efter en olidligt varm dag. 

Gör ett nytt tappert försök att kunna sova i sängen inatt, öppnat fönstret och satt igång fläkten på full speed nu. Så vi hoppas på att temperaturen sjunker något innan sängdags. 

Hade 29 grader inomhus tidigare idag!! Helt vindstilla ute så det går inte att få igång nåt tvärdrag heller. 

Har en lite lätt nervös sambo bredvid mig i soffan nu. Han ska på första arbetsdagen på nya jobbet imorn, spännande!! Det är bara imorn för sen börjar han inte jobba på riktigt förrän andra veckan i augusti. Det är ett seminarium han ska gå på imorn men det är ändå lite fjärilar i magen. 

Han som normalt inte sitter tyst speciellt långa stunder har knappt sagt ett ljud på hela dagen, sötnos=)

/Lela

Det blev inget fyrverkeri för oss igår, Tomas spelade mycket riktigt så jag la mig tillrätta i soffan istället. Nöjd med det oxå.

Precis suttit och läst en förlossningsberättelse, hur lilla Alve kom till världen=)

Vet inte om jag blir mer eller mindre nervös av att det. Det låter helt fantastiskt och jag är övertygad om att vi kommer att fixa detta både Tomas och jag, frågan är väl vilket skick man kommer att vara i efteråt. 

Känner just nu att jag gärna hade velat ha ett bokat och klart datum på när Liten tänker komma, jag vill veta!! Tycker att den här ovissheten just nu är oehört påfrestande. Kan inte sova, magen sträcker och spänner, det är varmt, har ingen energi alls till att göra någonting över huvudtaget men jag VILL göra hur mycket som helst. Den ekvationen går inte ihop hur jag än räknar på den, inte ens om jag räknar fel.... 

Mycket är nog sömnen som är jobbig just nu, inte sovit ordentligt på 2 veckor. Slumrar 20-30 minuter och är vaken det dubbla, så håller det på hela nätterna igenom. Framåt 8-tiden på morgonen somnar jag för att sedan vakna vid tolvtiden och kan inte somna om. Inte går det att sova på dagarna heller, på tok för varmt. 

Så det där med att vila upp sig inför förlossningen och Litens första tid; GLÖM DET! För jag kan ju inte i min vildaste fantasi tänka mig att det kommer att vända nu den sista tiden (hur länge det nu är) som är kvar.

Men vi säger jätte GRATTIS till familjen Weber och deras lille Alve!!!

/Lela