Fått en för tidig julklapp av mormor, en matstol till William=) Han nöjer sig lixom inte riktigt med att ligga på golvet längre under tiden vi äter utan ska prompt vara med oss vid bordet. Då är det guld värt med en egen stol till honom så man får ha två händer att äta med själv.

Vi tackar mormor för detta!=)

Nu när vi har en egen stol till honom upptäckte vi snabbt att han är VÄLDIGT intresserad av det som ligger på våra tallrikar under middagen och vill gärna peta lite i och på det.

Alltså dags att så smått börja med smakportioner. Vi börjar i liten skala och inte varje dag. Har inte det minsta bråttom med att han ska börja äta vanlig mat, han får gärna vara liten ett tag till;)

Men han uppskattar det väldigt att få smaka, första omgången blev potaits/palsternacka.

Omdömet var så där enligt William men smakade modigt ändå. Andra gången var det samma meny och denna gången ÅT han med stor aptit, sa bara slurp så var portionen slut. Omdömet, NAM-NAM men kladdigt!

Idag fick han smaka majspuré istället, omdöme: NAM-NAM-NAM-NAM!!! Så gott att jag fick fylla på skålen då han började storgråta när den var slut. MATVRAK;)

Det är ju inte alltid man är helt nöjd, matstol till trots och då är det tur att det finns nya konstiga saker att inspektera som man inte sett förut.

Tänk vad en flaska julmust kan göra underverk när man vill få hinna äta upp middagen.

Avslutar med en underbar bild på Tomas för tidiga julklapp till lillkillen.

Ser jag nöjd eller ser jag nöjd ut?;)

/Lela